AbstractIn this text the attitudes towards and using of blogs in teaching Swedish toteenagers will be explored. The results are based on a survey made amongst 17teachers and 58 students from all over Sweden. The end results show that theusage of blog still hasn?t found a permanent way into the classrooms, but has anappeal to and is being used by predominantly younger teachers both, male andfemale, with a positive response from students regardless of gender. Theconclusion is that using web tools like the blog is an easy first step for schools toconnect to the digital society of the 21stcentury and take advantage of the perksavailable in the digital classroom.Svensk titel:Blogg + Svenska =Sant? ? Bloggande i undervisningen i svenska.Engelsk titel:Blog + Swedish =True? ? Blogging in teaching Swedish.Ämnesord: Blog, Web 2.0, Digitalt klassrum, svenska, undervisning,kompetensutveckling.

Syftet med detta examensarbete är att 1) undersöka och beskriva vad digitalt berättande är, 2) redogöra för hur det i allmänhet används idag, samt 3) utvärdera dess potential som pedagogiskt redskap i skolan. Vi har i vårt arbete utgått ifrån socio-kulturell teori. Via intervjuer med personer med erfarenhet av digitalt berättande från Helsingborg och Landskrona har vi undersökt hur digitalt berättande används där. Under namnet digitalt berättande verkar metoden inte användas i skolorna i Helsingborg och Lanskrona. Våra slutsatser är att digitalt berättande används på olika sätt på de två institutioner vi fokuserat på, Dunkers Kulturhus i Helsingborg och Folkets hus i Landskrona.

Denna uppsats beskriver några elevers erfarenheter av digitalt musikskapande. Sammanlagt har fyra halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer genomförts   där de fått berätta om sina erfarenheter av digitalt musikskapande. Resultatet visar att eleverna har olika erfarenhet av digitalt musikskapande såväl i som utanför skolan. De har definierat digitalt musikskapande som musik som är skapat i en dator eller inspelad musik som är redigerad. Eleverna har sett att lärarens intresse och kunskap, samt skolans ekonomi påverkar digitalt musikskapande i skolan.

Syftet med arbetet var att skapa ett digitalt läromedel för Programmering C på gymnasienivå förprogramspråket C#. Syftet var också att jämföra vad som fanns på marknaden och undersökaeventuella fördelar med ett digitalt läromedel. Slutligen handlade arbetet också om att utvärderamaterialet tillsammans med elever. Genom att använda beskrivna metoder har enpubliceringsplattform, csharpskolan.se, tagits fram som en grund för ett digitalt system. Systemethar fyllts med innehåll kopplat till styrdokumenten och sedan använts i undervisning pågymnasiet.

Syftet med detta examensarbete var att belysa lärares perspektiv på ett flerstämmigt klassrum. Fyra frågeställningar ställdes upp kring dialog i undervisningen, nämligen: 1) Lärares uppfattningar om dialog, 2) Lärares metoder i ett dialogiskt klassrum, 3) Lärarens betydelse i ett dialogiskt klassrum och 4) Svårigheter med ett dialogiskt klassrum. För att kunna besvara syfte och frågeställningar intervjuades sex lärare. Från intervjuerna tolkades empirin kvalitativt. I resultatet visade det sig att lärarna ansåg att dialog är väsenligt för att ett lärande ska kunna ske.

Den nya undervisningsmetoden Flippat Klassrum är ett alternativ till den traditionella undervisningsmetod som för närvarande dominerar matematikundervisningen. I Flippat Klassrum ser eleverna på en förberedd föreläsning online redan innan de kommer till lektionen så att arbetet där går direkt på förståelse av det förelästa, sakdiskussioner och hjälp med problemlösning.Syftet med litteraturstudien är att undersöka huruvida den alternativa undervisningsmetoden Flippat Klassrum kan förbättra den svenska gymnasieskolans matematikundervisning. De två frågeställningar som lades till grund för studien är: 1. Vilka argument finns för och emot att använda undervisningsmetoden Flippat Klassrum i matematikundervisning? 2.

Den nya undervisningsmetoden Flippat Klassrum är ett alternativ till den traditionella undervisningsmetod som för närvarande dominerar matematikundervisningen. I Flippat Klassrum ser eleverna på en förberedd föreläsning online redan innan de kommer till lektionen så att arbetet där går direkt på förståelse av det förelästa, sakdiskussioner och hjälp med problemlösning.Syftet med interventionsstudien är att att introducera undervisningsmetoden Flippat Klassrum och därefter undersöka elevers reaktioner till undervisningsmetoden. Följande frågeställningar besvarades:1. Hur påverkas elevers åsikter om matematikundervisning av interventionen med Flippat Klassrum?2.

Denna studie syftar till att skapa en bild av förstaklasselevers användarupplevelser av ett digitalt läromedel och ett lärspel i ett svenskt klassrum där mobil teknologi utgör ett stöd i undervisningen Studiens mål är att med ett elevperspektiv bidra till vidare användarcentrerad utveckling av digitala läromedel och lärandeteknologi riktad till barn och till en djupare förståelse för hur lärandet i 1 till 1-verksamheten fungerar och problem som kan uppstå i klassrumsmiljön.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva undervisningsmodellen Flippat klassrum och öka förståelsen för lärares handlande och de övertygelser som kan ligga bakom deras val att använda sig av undervisningsmodellen i svenska matematikklassrum i årskurs 7-9 samt gymnasiet våren 2013. Eftersom strävan med denna undersökning var att finna kvalitativt skilda beskrivningar av lärarnas uppfattningar av undervisningsmodellen användes kvalitativ forskningsmetod med en fenomenografisk ansats. För att kunna analysera och beskriva lärarnas uppfattningar av fenomenet Flippat klassrum genomfördes undersökningen med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer. Tre lärare som använder sig av undervisningsmodellen Flippat klassrum intervjuades. Utifrån denna empiriska undersökning blev resultatet att det fanns flera olika uppfattningar kring undervisningsmodellen Flippat klassrum.

Idén till denna studie kom till mig för ett antal år sedan då jag fick se ett digital skapat verk och därmed bestämde jag mig för att digitalt bildskapande skulle bli ämnet för mitt examensarbete i min utbildning på lärarutbildningen. Därmed valde jag att göra en undersökning om digitalt bildskapande och hur detta skulle kunna användas som undervisningsverktyg i skolans bildämne.Mina tankegångar inför detta arbete var om digitalt bildskapande är möjligt att använda i bildundervisning och ifall detta kan utveckla bildämnets undervisning. Men även undersöka om digital bildskapande är av vikt att lära eleverna och om det kan ses som en tillgång för eleverna och lärarna.I min undersökning använde jag litteratur för att försöka förklara och skapa en bild av ämnet digital bildbehandling. Jag gjorde även en undersökning till mitt arbete med ett digitalt bildbehandlingsprogram för att visa hur digitala metoder och tekniker skulle kunna användas i undervisningen i bildämnet.Resultatet av mina undersökningar med bildbehandlingsprogrammet visade på att digitalt bildskapande är möjligt att använda som undervisningsverktyg och kan även medföra fördelar för bildämnets verksamhet. .

Syftet med studien var att undersöka hur lärare tänker när de planerar miljön i klassrummet och vilka aspekter som är viktiga när de utformar sina klassrum. Studien avser att ge små verklighetsbilder av lärarnas tankar om klassrumsmiljön, inte till några generella slutsatser. Det är en kvalitativ studie som undersöker några lärares personliga tankar i ämnet.Studiens material består av sex intervjuer genomförda med lärare i årskurs ett till tre. Dessa lärare har besvarat frågor om deras klassrum och beskrivit sina tankar kring klassrummets utformning.Resultatet visar att lärarna utformar sina klassrum utifrån elevernas behov, de fysiska ramarna och vilket undervisningssätt lärarens själv har och målen med utformningen är att skapa trivsel och arbetsro. Hur klassrummen är utformade skiljer sig därför åt emellan de olika lärarnas rum..

Syftet med detta projekt är att skapa en prototyp för ett digitalt tentamenssystem, där studenterna skriver tentamen med hjälp av läsplattor, samt utvärdera vilka fördelar och nackdelar ett sådant system skulle kunna medföra.Huvudfokuset för detta projekt var att utveckla en prototyp för ett digitalt tentamenssystem med stöd för bland annat automatisk rättning, kompilering och automatisk evaluering av programspråksfrågor. Vi försöker samtidigt bibehålla de positiva aspekterna av ett analogt system, som till exempel möjlighet för både lärare och elev att uttrycka sig genom frihandsritning.Denna studie har visat att det finns många fördelar för både studenter och lärare med en övergång till ett digitalt tentamenssystem samt att man med små medel kan skapa en fungerande prototyp av ett sådant system..

Den här studien är gjord på initiativ från Bodens kommun som upplever att det inte finns någon generell standard för hur digital ekonomisk och finansiell information bäst kan bevaras långsiktigt. Med ett avstamp i vad jag ansåg vara relevant teori, genomfördes studien med hjälp av semistrukturerade intervjuer med personal från ekonomiavdelningen och analyser av dessa..

Skolmåltidsmiljön och dess påverkan hos högstadieelever - En jämförande analys av skolmåltider i klassrum kontra matsal.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i ett SVA-klassrum kommunicerar. Ämnet är aktuellt i vårt mångkulturella samhälle. Forskningsstrategin tar utgångspunkt i etnografi. Datainsamlingsmetoden har varit deltagande observation i den naturliga miljön. Resultatet visar att eleverna använder sig av verbal och icke-verbal kommunikation.